Barn!
Jag har alltid tyckt om barn, jag har alltid velat ha barn!
Jag har själv två syskon och vill även att mina barn (de jag nu får om jag nu får några) ska kunna ha varandra och kunna hjälpas åt längre fram i livet. Jag kan bara se till min pappa som är ensamt barn jag vet hur jobbigt han har tyckt att det varit me farmor den dagen farfar gick bort, och inte bara då utan i helhet i vardagen. Det fanns bara pappa och fråga om hjälp,de hade ju ingen annan, hade han haft syskon hade de kunna hjälpas åt.
Sen ca 8 år tillbaka har jag frivilligt handskas med barn eftersom jag är gymnastiktränare för barn födda 98-01. Började som huvudtränare när 98 gruppen var 4-5 år. Det är så grymt skoj! Att se hur de utvecklas och snart börjar komma upp mot tonnåren o dess motgångar och äventyr.
Att jag fick med Viktor på kuppen när jag träffade Fredrik har aldrig stört mig, jag har vuxit nå otroligt och fått tagit mammarollen på allvar, men ändå inte på riktigt! Man lär tänka och planera så mycket mer. Om vi ska iväg nu, när når vi en toa igen, har han ätit ordentligt så han klarar sig?! Allt blir så annorlunda mot när man bara hade sig själv att tänka på. Han är ju inte min, men min bonus son :D
Jag har även fått höra från svärmor att jag tar så bra hand om Viktor, att jag tänker på ett sätt som man måste när man har barn med sig i vardagen.
I vissa lägen är det svårt, jag säger vad han ska göra, då får jag tillsvars,"Du bestämmer inte över mig, det gör mamma och pappa". Klart att det är så, men även jag bor här och då bestämmer jag med. Jag vill ju inte heller vara för tjatig men jag säger ifrån när jag tycker att det behövs!
Klart då att jag vill ha mitt eget knyte, fredrik har ju sitt medan jag får "låna" viktor av hans mamma, det är inte samma sak.
När man är i barn tankar så ser man stora magar, barnvagnar, vänner som blir gravida, mammor som ammar mm. Klart att man då undrar när är det min tur och om det ens är möjligt? Om inte ska man då adoptera eller bara hoppa över det som är en kvinnas uppgift i livet, Att bli och få vara Mamma?!
Ute mys..
Kläder åkte på, overall för viktor och täckbyxor för mig, mössa var ett måste.
Väl i bilen började solen att titta fram och det blev kalasväder, skridskorna är snart snörade på viktors fossingar och glidet börjar.
Han stapplar sig fram lite hit o dit men balansen finns. När jag tog och puttade på fick han fart o hamnade på ändan, sen ville han inte åka mer för att det gjorde ont. Kan jag förstå, men jag minns ju själv de första gångerna jag var ute på hal is, då inte stog jag upp iafl, man hamnade ju på ändan både en och två och tre gånger. Det gäller att inte ge upp! Så det blev dags för fikat vi gjort iordning...
Viktor mumsar på...
Efter blir det lite mera åka av ändå, jag lärde honom o göra "bubblor", tjusigt värre :)
Fredrik o andra sidan har inte nå bättre för sig än o stå o glassa i solen, men lika bra va väl det när man står o fryser.
Efter avslutat åkande är vi nog ganska nöjda ändå :)
Åter hemma som vi nu är blir det lite vilostund tills det är dags att börja med maten, tacos är vad kvällen bjuder på.
Jag kan även hoppas på att jag får in fullträff på lottoraden ikväll så man kan öka på kontot lite
100:-
Hoppade i säng betydligt mycket senare än fredrik, fastnade vid datorn. När jag väl hade stängt ner och borstat tänderna väntade sängen. Jag klev över fredrik och sa god natt.
-Den kostar 100 spänn svarar han,
-Vad kostar hundra spänn??
-Den där!!
-VAD?
*snark*
Haha. undra ja vad han drömde om ;)
Har suttit med Viktor nu och spelat spel som han fick på donken i gävle igår, Trival Pursuit. Han var riktigt duktig faktiskt! Jag kan ju inte låta mig vinna över honom för han som sin far är en mycket dålig förlorare, lika bra och bara spela med, så Viktor vann 4 gånger :)
Snart ska vi ut och åka lite skridskor, tur att jag inte har några, kan verkligen inte åka, Bambi på hal is, that´s mee!
21:55
Klockan tickar på och natten börjar ta sig, sitter i soffan med fredrik i knät och tittar lite tv men jag vet att han hellre skulle vilja sussa kudden, men han får allt vänta!
Har varit ledig idag, mycket skönt efter gårdagens träff med Annelie i sumpan :)
Det var länge sen jag hade det så trevligt, det var länge sen vi sågs på så vis, det var länge sen jag vaknade med skallebank dagen efter, det får inte dröja lika länge igen!! That´s it!!
Började dagen med att bränna en ny skiva, har åkt till Gävle fram och tillbaka idag så var tvungen att ha någonting nytt att lyssna på. Fredrik jobbade så jag åkte själv och hämtade viktor, hans son. Det är så kul när han är här, jag blir själv som barn på nytt, jag kan gå ut och leka, gunga, spela spel, kolla på barnfilmer, räkna matte i övningsboken och mycket mer som jag inte skulle göra när inte viktor är här.
Jag har alltid sagt till mina vänner som träffat någon som har barn: "Fan va kul! Go for it!"
Fredrik och jag fick kontakt via nätet, vi mailade lite fram och tillbaka en kort tid (någon dag) sen började telefonpratet. Jag hade ingen aning om att killen hade barn, det var inget han hade nämt så jag tänkte inte ens på det. Vi träffades första gången den 18 september 2007, efter det sågs vi mer eller mindre var dag.
Jag minns fredagen den 21 september 2007, återigen kommer han hem till mig, vi ligger och småpratar lite när han säger, "-Det är en sak du inte vet om mig", jaha och vad är det då får han tillsvars, "-Jag har en son", haha skit kul du, dra den om rödluvan och varjen med, "-Det är sant, jag har bild på honom i telefonen om du vill se". Visst kör till då! Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, killen har barn på 5 år, vad gör jag?? De var så lika. Allting blev så konsigt, jag som alltid har sagt, men prova ändå det kan va skitkul!
När jag själv hamnade i situationen var det inte lika kul längre. Jag valde att ge det en chans och här är jag idag, mycket nöjd över valet!
Man kan aldrig veta hur relationen blir, jag kommer in som en helt ny männsika i den här lilla människans liv, som redan har en mamma, hur ska jag betee mig, vem ska jag vara, vad har jag för ansvar, vad har jag att säga till om?
Jag tycker jättebra om viktor och jag känner att han och jag fungerar bra tillsammans! Och tur är väl det för annars hade det inte fungerat mellan mig oh fredrik, det var vi överrens om redan från start!
Idag är vi sambos sen 16 april 2008..
Lite kort och gott om mig om det livet jag lever idag!
Mer kommer..
Madeleine
<3
Har valt att börja om på nytt!
Jag ger skrivandet en ny chans i livet,
Det får bära eller brista!
Sweet!!
